Manfall

Tydligen var det så illa igår att halva klassen var borta. jag vet inte, för jag låg hemma med migrän. Den hemska sorten där rösten försvinner och allt är typ suddigt ett bra tag. Den migränen när det känns som någon plockat ut hjärnan, stampat på den, satt tillbaks den för att sedan banka mig i huvudet med en stekpanna eller två - en från varje håll! Framåt kvällen började det gå över, tack och lov. Ljud och ljus var inte längre fienden... Men att jag inte ätit på hela dagen var!

Det var 12 borta igår.
Jag hade migrän.
Helén hade ont i magen.
Christoffer och Martin var förkylda utav helvete.
Kirre åkte nog hem tidigt.
Viktor hade nog också åkt hem.
Sabina och Anton hade åkt till Visby för att hälsa på Sabinas mamma.
Sen var det tydligen mest nordare som var väck.

Hur som haver så har jag redigerat i flera timmar idag och jag börjar äntligen få kläm på Avid. Rätt bra med tanke på att vi ska ha Claes nästa vecka igen, mer Avid övning då. Börjar 13 på måndag, dem hittade ingen inspiratör till oss så det blir teknik med Pelle på eftermiddagen. Ska sitta en stund med höstfesten innan och redigera. Har ett pass bokat imorgon också... Sen blir nästa vecka lång.
Teknik och smalspåret, Dietmar, Avid länge, Avid inte lika länge och teknik igen. Sista veckan innan personporträtten drar igång. Ofattbart att det redan gått så lång tid sen vi sände Aspekt!

Be good!
Jenniefer

Avid user

Van användare, eller Avid användare?
Varför inte båda?

Jag har bokat massor med tider och tänker verkligen gå in för att lära mig redigera.

Den här helgen var lärorik på massor med olika sätt, om man säger så. För det första upptäckte jag att jag kan mycket mer än jag själv tror. Det enda jag behöver är att få göra det i lugn och ro och att få lista ut vissa saker själv. Det gällde ljus, kW och V-matte på uttag och intag och kanaler i ljusmixer...
(Så samma sak måste ju gälla i Avid också?)

För det andra upptäckte jag att även om saker inte alltid går som man trott, inte alltid blir som man vill, kan det som blir vara så mycket bättre på väldigt många plan. Vissa saker går det inte att planera för.

Men däremot har jag planerat för något nu. Avid tid. Höstfesten ska klippas. Ohh, vad mycket kul där är att se! Om ni bara visste!

Be good
Jenniefer


OCH VAD FAN BETYDER TAJGAN?!

Jo, det kan jag förklara.

Tajgan kommer från det ryska ordet Taigan som mer eller mindre representerar all skog av en viss sort på det norra halvklotet. Från Norge genom Sverige och Finland, genom Sibirien och bort genom Nord Amerika. 
Ordet används också flitigt av den som textsatte filmen Vägvisaren av Kurosawa.

Jag skulle vilja samtala med människorna som hade översatt dubbningen. För det första stämde inte ens hälften av texten, den var felplacerad och helt ute och cyklade. Där Dursa sa "Me not think," eller liknande, översatte dem "Min inte tycka," istället för "Mig inte tycka," - DET ÄR INTE GRAMMATISKT RIKTIGT! Det stämmer inte ens om man översätter det tillbaka till dubbningen. "Mine not think," I don't think so!

Morr - åt Smalspåret.

Så, det var det.

Idag har vi haft Rune igen, mer ljus och så har jag bråkat med gremlinen i Avid 2 - jo, jag svär där finns en gremlin i Avid 2. Det var så illa att Pelle sa "Om inte det här funkar får du lösa det själv, då går jag hem." Så kan det gå när alla sladdar byts, kopplas om, kopplas i igen och sen byts ut en gång till och inget fungerar. Så vad ska en stackars Jenniefer göra? Jo, hon håller här, lyfter där, tänker så det knakar och undrar om det är för att det är måndag som Avid bråkar. Sen visar det sig att det var det simplaste möjliga. Det skulle varit kopplat i rött/svart, inte blått/gult. Vem som nu bytt på sakerna, det är ett mysterium.
Det är säkert den där gremlinen.


Jag sprang i regnet, kände hur kylan och det kalla regnet var mer uppfriskande och mycket mer uppiggande än något jag varit med om idag. Speciellt efter att ha suttit stilla i två och en halv timme och tittat på Vägvisaren, dessförrinnan satt jag ju bara tre timmar i Avid, fyra i ett ölluktande klassrum och en i sängen (sammanlagt) medan jag åt. Och vad gör jag nu? Jo, sitter på en stol i skolan och sitter helt stilla igen. Får väl springa hem med :D

Sen vill jag tipsa alla som hamnar under omständigheter där de måste se dålig film som är dåligt översatt och sämre dubbad att rita med en hoprullad pappersbit på något, och föreställa sig det man ritar i huvudet. Det är en bra distraktion. Men titta inte på vad dina händer gör, då förstör du vad hjärnan målar upp. Bara försök någon gång när du har tråkigt. Det kan bli riktigt kul om man har tillräckligt aktiv fantasi.


En kram till omvärlden.

Be good
Jenniefer


Höstfest

Söndag. Gårkvällen var annorlunda, intressant och mycket skojig. Enligt mig iaf.

Det var höstfest på GTV, jag var här redan halv tio och började ljussätta medan alla andra fortfarande sov, tror jag iaf. Hur som helst så lyckades jag ljussätta hela jälva GTV på ett par timmar, och med väldigt lite assistans. Sundbaum hjälpte mig ibland, han lyfte upp lamporna till mig där jag stod på stegen så jag kunde hänga upp dem. Sabina hjälpte mig genom att koppla en av de två Arris som stod i hallen och Martin hjälpte till med att hänga upp sladdar och byta ett filter, samt se till att jag fick upp allt i allrummet och att jag itne ramlade av stegen. :)

Det är onödigt att säga att den här höjdrädda lilla damen var rätt trött när det började bli kväll. En snabb dusch och ombyte samt en macka och sen var det på det igen. Bål skulle blandas, serveras, fler sladdar skulle hängas upp och lamporna skulle kopplas om så att de var lättstyrda. Och här sprang jag i min röda klänning och frös fastän jag hade miljoner med saker att göra.

Sen blev det party ändå :) Vi hittade våra lag, (WONDERWALL!!!) och medan lagen gick och gjorde tipsrunda gick festkommitten och hämtade maten - pizza och massor med pizzasallad. Svaren på tipsrundan var roliga - att se :D

Hög musik och massor med dans, frisk luft och snöblandat regn. Ja, på det stora hela tycker jag att kvällen var bra. Men jag tycker synd om dem som ska städa- MOHAHAHAHAHAHAHA!!!

Be good
Jenniefer


Tamagotchi, pokemon, ängel... hm.

Den här veckan har varit lite annorlunda. Man har, på tre nästan fyra veckor, blivit av med alla mönster som fanns innan produktionen. Den finns istället en ny trygghet och gemenskap som ersätter matvanorna. Människor vars sällskap och åsikter man lyssnar lite extra på.

Med den gemenskapen kommer hur mycket lättare det blir att ha kul, skratta och komma på små namn till varandra. Namn som itne alltid stämmer så jättebra. Igår morse blev jag första en tamagotchi, som snabbt blev ändrat till en pokemon - allt på grund av att jag nös.

Idag sitter jag här, har precis skrivit klart ett tal som jag är nöjd med för en gångs skull och tänker på förra gången jag pratade. Cambridgeprovet i trean. Och innan det talet vi skulle hålla under Eng C lektionen. Svenskatalet under nationella provet i Sv B... Jag tänker på hur nervös jag var inför att stå framför min klass, inför ES:arna som jag trivdes så bra bland: som jag var så övertygad om att jag hörde hemma bland.
När jag ställer mig framför klassen varje morgon sen en och en halv vecka tillbaka har jag inte känt mig så nervös en enda gång. Tekniknyheter i all förvirring, men att hålla tal gör mig nästan glad. Och jag förstår inte.

Det kanske är stämningen i den här klassen. Den familjära känslan av trygghet och viljan att skapa som driver oss alla framåt. Jag tycker om den känslan, att inte vara rädd för oss.

När man lånar ut en tia och blir en ängel, då vet man att man har en bra klass...

Be good

Jenniefer


Aspekt

Jag såg programmet i sin helhet för första gången idag. Jag satt hela tiden och bara väntade på att jag skulle ha klantat till det någonstans, att jag skulle cue-at Joakim eller sundbaum för sent, för tidigt... Men nej.

Det var lagom lång paus mellan personporträtten och Sundbaums påor, så Andreas fick de två sekunder han behövde till att mixa :D och det blev inga dumma pauser! Jag var nästan stolt över mig själv. Nästan. Det kunde ju ändå gått bättre, jag kunde gjort bättre. Allt det där gamla vanliga.

Idag har varit en skum dag, men jag har kommit på vad jag ska klä mig som till på lördag. Jag valde en låt jag tycker om och hoppas få en snygg kostym till.


Be good

Jenniefer


Bara ibland

Bara ibland rusar vinden förbi och jag tycker mig känna en bekant lukt, något jag känt så många gånger förr. Doften av en väns schampo, parfym, tvättmedel, saker jag förknippar så starkt med deras värme och kärlek.
Bara ibland när jag lagar mat och jag vänder kycklingen får jag en sån överväldigade lust att släppa en bit på golvet och skratta när katten rusar dit, ibland kommer jag ihåg att le bort mot köksbordet där mina vänner sitter.
Bara ibland kommer jag ihåg vem Gud verkligen är, Gud är James och han är grunden för allt som är gott på musikfronten. Han är lycka, han är kärlek: Han är änglen på toppen av julgranen som är min musiksmak.
Ibland när jag plockar upp mobilen gör det ont att inte hitta sms hemifrån.
Bara ibland önskar jag att jag varit någon bättre värd de där hemma, någon som de saknade mer.

Dock vet jag alltid att jag är det bästa jag jag kan vara, att jag förtjänar att vara lycklig här uppe och att de som verkligen älskar mig är lyckliga för min skull. Bara ibland önskar jag att de sa det lite oftare.

Bara ibland får man chansen att läsa tekniknyheter och gå på bio varje måndag, utan kostnad.
Bara ibland upptäcker man hur mycket man lär sig på liten tid.
Bara ibland kommer jag på mig själv med att sakna doften av hemma när jag kommer hem.

Men alltid saknar jag den inre värme som hemma innebär.

I'll be home for christmas!

Jenniefer


RSS 2.0